Ville ljudterrorist

I går kväll när jag höll kurs på klubben fick hundarna vara hemma med G. Det var oacceptabelt enligt Ville som alltid vill, vill vill vara med sin matte. Jo, då satte han i gång med att yla, högt, högt och hjärtskärande. Efter så där 5 minuter föll Jizza in i låten och sedan Igor. Stackars husse.
Så småningom fick husse Igor till sig och fick slut på låten från de två stora men Ville fortsatte. Hur länge var jag borta, två timmar. Inte nog med ylandet. En bordstablett, märke IKEA smulades söner och Igors senaste tävlingsprotokoll som låg på vardagsrumsbordet. Visserligen blev han bara godkänd så det må var hänt, men jag brukar faktiskt spara våra resultat, även om de är dåliga.

Skällandet på människor vi möter på promenader fortsätter, undrar hur jag ska komma åt det.
Idag lyfte den lilla gossen på benet för första gången, han kissade också inne vilket jag hoppas var för sista gången.

Igor tränar vi så smått på treans moment nu och jag ser framför mig ett stort stort problem med läggandet under inkallning. han har ju inget bra läggande ens under gång så hur ska det bli på avstånd. Jag har inte bråttom vi ska inte tävla förrän till våren så förhoppningsvis ska lösa den nyckeln också.

I kväll är det Agility, som vi har tränat för lite, aja baja.