Lydnadsstävling med förhinder

I lördags tävlade Igor och jag en lydnadstvåa. Det gick uselt. Redan innan tävlingen försvann förutsättningarna för oss. Vi träffade en söt Aussietik som Igor direkt ville krama och visa att han är en stor pojke nu. Därefter såg han inget annat än en Aussieflicka. Inte ens köttbullar kunde vända blicken till något annat. Vi drog startnummer 1 och den söta Aussieflickan startnummer 2. Så roligt kan det bli!
Platsliggning: 9, pip under hela tiden och blicken koncetrerat på flicka nummer två. När momentet var klart sprang han fram till henne slog benen om hennes rygg och sa nu är du min! Domare och tävlingsledare kom fram för att förhindra en parning. Domaren frågade om hon löpte, men enligt matte var tiken skendräktig.
Fritt följ: 7, koncentration på tiken som tränades strax utanför planen med ojämn positiion som föjd, satte sig inte vid en halt, och naturligtvis dk av matte som var ganska frustrerad.
Läggande: 8, det tackar vi för , det är säkert vårt högsta poäng någonsin i det momentet.
Inkallande med ställande: 7, segt ställande, riktigt segt enligt min mening.
Rutan: 0, går mot tävlingsledaren, han såg överhuvudtaget inte mot rutan.
Apportering: 7, riktigt snyggt fram till mig där släpper han rapporten.
Hopp: 8, gnäller enligt domaren
Fjärrdirigering: 0, reser sig vid första växlingen och börjar gå mot mig.
Helhet:6, tycker nästan det var högt för han var totalt okoncentrerad

Detta blev 115 poäng och nu är vår tävlingssäsong slut för i år. Nu ska vi sikta in oss på nästa år och då hoppas jag att det märks att Igor har blivit ett år äldre.

Det som var bra i Södertälje var att det var skott både från ett MH på klubben och från båda skytteklubbarna som ligger alldeles bredvid och båda hundarna klarade skotten riktigt bra. Igor fick till och med skott under platsliggningen och under fria följet som han inte brydde sig om och lilla Ville var ganska nära när de sköt på MHt. Han stannade till tittade på mig men när han inte fick någon reaktion fortsatte han framåt relativt oberörd. Duktigt gosse.

I går träffade vi Tomas Molin igen. Jag pratade med honom om Villes skällande och Tomas tyckte att jag ska börja säga nej och visa att det är ett oönskat beteende.
Med Igor tränade vi inkallning med ställande och läggande och sen var tiden slut.