Nu har det gått bakslag i söket för Igor. På sökträningen idag fick vi bakläxa i det mesta, det är kanske bra att det är långt till våren och nästa tävling.
Vi prövade den nya sökrullen och den var antagligen alldeles för rolig för den åkte in i munnen på den lilla hunden vid det första slaget som var ett tomslag. Ännu trodde jag att det var ett misstag och att det inte skulle hända igen. Men, men, men vid test på ett nytt tomslag kom han glad med sökrullen i munnen igen. Av med rullen och fram med lösrullar inför nästa skick. Han tog sin figge lämnade lösrullen 10 meter i från mig och tyckte att vi skulle gå på påvis. Inte nog med det, inte sprang dit jag visade heller utan bestämde alldeles själv åt vilket håll han skulle gå. Skulle det ha varit en tävling så skulle han ha fått oavsökt område. Så nu börjar vi om från början, lösrullar, popupper och krav på raka skick. Jag måste börja säga till Igor när han gör fel, smekmånaden i söket är över!
När vi kom hem åkte tratten på. Såret på tårna läker inte riktigt som de ska för han slickar om han kommer åt. Nu sitter han där jag satte på tratten, i köket, och gråter. där har han suttit nu i drygt två timmar. Det blir svårt för mig att stå emot hans förtvivlan, men jag antar att jag måste.
Vi har infört nya regler för Ville för att få bukt med hans skällande. Han får tex inte komma och hälsa på mig om han gapar, han åker in tillbaka till det rum där han var och först när han är lugn och stilla får han komma fram. Ute står jag på kopplet ända tills jag får samma reaktion och det verkar som det går bättre. Jag slipper också bli arg vilket det är lätt att bli när han blir så hysteriskt gapig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar