Tredje gången inte gillt

Så var det då sökappell igen i söndags. Jag hade hoppats på tredje gången gillt men så blev det inte. Efter en mycket tidig morgon stannade bilen på parkeringen vid Mälarö bk redan vid 06.15. Solen värmde och det verkade bli en varm dag.
Vi startade med platsliggning som gick bra, en hund reste sig och gick fram till hunden bredvid, men Igor påverkades inte av det. Därefter budföring och då gick det fort, fram och rundade mottagaren utan att stanna och där stod jag och förstod ingenting. Inte visste jag heller att mottagaren fick ge kommandon till hunden så där kunde jag ha varit bättre förberedd. Resultatet blev 0. Så nu var i princip chanserna på en uppflyttning borta.

Sedan ut i sökskogen. Första slaget, rakt ut därefter vinkling framåt i banan, jobbar ett bra tag och kommer med rullen. Påvis ut samma väg som han gick ut på söket, stannade efter ett tag, vädrade, vinklade och fortsatte framåt i banan, stannade, tittade på mig och "sa jag vet inte var figgen är längre". Påviset avbröts och det blev en blindning. Jag är säker på att han hade varit framme vid figgen.
Andra slaget, på samma sätt ut, vinklar framåt i banan, kommer med rullen, ett bra påvis, kissmarkerar på väg tillbaka.
Tredje slaget, snabbt ut, kommer med rullen visar figgen och matte är riktigt nöjd trots allt.
Resultatet för söket blev 35 poäng.

Lydnaden var den sämsta på länge. Igor verkade trött redan från start och jag fick honom inte med mig. Två nollor i protokollet, framförgående och hopppet, så nu vet jag vad vi ska träna på.

Nu blir det ett litet uppehåll i söktävlandet, vi ska träna och tävla lite lydnad under sommaren , men än har vi inte gett upp. Totalbetyget blev Godkänd appellsök.

En sån trevlig fredagsträning

En sån trevlig fredagsträning.
Vi var fyra som möttes på planerna vid 10-tiden medan det ännu regnade. Jag hade gärna stannat hemma, jag hade riktigt svårt att intala mig själv att det skulle vara trevligt att träna i regn och rusk. Så här efteråt är jag glad att jag gick dit. Det var den bästa träningen på länge.
Kicki och Ann hjälpte varann på den ena planen och Karin och jag på den andra.

Jag hade i förväg bestämt att det var ställande under inkallning, snabbt läggande och hopp som skulle tränas under dagen. Karin höll koll på mig. "Det där ska du väl inte belöna för?" sa Karin gång på gång och jag fick inse att jag måste kräva ett mer korrekt beteende av Igor innan jag belönar. Vad hände, jo det blev snabbt resultat.
När Karin hade gjort ett fritt följ med Deja beslutade vi att vi behöver torrgå för att hjälpa våra hundar vid svängar, så det gjorde vi. Det är bra att träna sig själv utan hund ibland.

Timmana går fort när man har roligt, plötsligt var klockan över 2 och vi insåg att det var dags att åka hem, men först en liten promenad på väg tillbaka till bilarna så hundarna fick leka.

Vad gör jag...

Det är inte lätt att förstå allting. Jag förstår att jag gör något på tävling som jag inte gör på träning eftersom sökarbetet inte blir likadant på tävling som på träning. Nu gäller det att klura ut vad jag gör eller inte gör.

I går på träningen försökte jag arbeta som på tävling, jag tänkte på mina rörelser, på mitt sätt att stå och röra mig för att få in samma beteende på tävling och träning. Jag fick stor hjälp av Monika som var stighållare. Vi är överens om att jag ska vara rak och tydlig och vänta ut Igor när jag ber honom att gå ut på sina slag. Helt klart vill han inte gå ut om han tror att det inte finns någon figurant (han har redan sökt av området).

Träningen i går gick annars galant, Igor sprang ut bra, gick ut på påviset och var allmänt ordningsam under arbetet. Det finns dock en sak som vi måste börja arbeta med ytterligare och det är hans sociala del. Han kryper av glädje in på figuranterna i stället för att markera figuranten och sedan vända om tillbaka till stigen. Det känns tungt att tvinga honom att inte gå fram men det behövs, för det kommer att finnas figuranter som kommer att tycka att han är för påträngande och det är inte meningen.
Nu börjar vi med steg två träning.

Äsch....

Inte gick den idag heller. Appellen i sök.
Första figgen på första slaget sedan ville han inte gå ut på påvis i den mycket snåriga skogen. En dålig bana för appellhundar eftersom skogen hade avverkats och man hade lämnat risiet kvar i som var mycket svårt att forsera.
Han vägrade sedan att gå ut på den andra sidan, som var i medvind och han kunde naturligtvis inte få vind på den på samma sätt som på den första. Alltså 0 på momentet.
Jag valde ändå att fortsätta med lydnaden för att få en koll på hur han skulle bete sig i värmen och det gick bra. Jag är riktigt nöjd, så om inte om hade varit i söket så hade han blivit uppflyttad. Vi tar nya tag och ser detta som en halv seger. Totalt skrapade vi ihop 180 poäng.

Nästan sommar

Igår på fredagsträningen var det nästan sommar, solen sken från en strålande himmel och temperaturen steg till 25 C i skuggan. Det märktes att hundarna var påverkade av värmen. Igor han gick ner i diket och drack och badade när vi tränat en liten stund.

Det fanns fler hundar förutom Igor som badade i diket igår, valparna Svea och Stråla hade tjocka lager av lera på ryggarna coh Sveas vita bröst var gråsvart, men roligt hade de.

Magdas lille gosse introducerades i lydnadsträningen för första gången. En ljuvligt söt liten kille.

Träningen med boll under framförgåendet har nu resulterat i att Igor hela tiden tittar bakåt i förväntan på att jag ska kasta bollen till honom så det känns inte så bra. Detsamma gäller bollkastningen i hoppet, men där har det i allafall resulterat i att han hoppar ut på ett bra sätt.

Sammantaget känns det som vi inte är riktigt i fas med att köra en appell just nu men eftersom jag har anmält oss tänker jag tävla. Jag får se det som en träningstävling. Jag återkommer i morgon med analys och resultat från tävlingen.

Onsdagssök

Så var det dags igen... det trevliga onsdagssöket. Idag var vi sex förare med hundar som möttes i skogskanten för att återigen genomföra ett träningspass utifrån hundarnas specifika förutsättningar. Nu har vi kommit så långt att vi börjar känna varandra så bra att jag tycker att vi kan hjälpa varandra med tips och råd. Det är roligt att se hur hundarna utvecklas och "bakväxlas" från vecka till vecka. Alla hundar utom Fenja är ganska unga och omogna och hos framförallt unghundarna kan vi se hur dominans och kraft strålar ur dem. Det krävs också kraft av förarna att se till att de inte tror att det är de som bestämmer. Mycket ordning och reda i skogen är parollen.
Lilla Kringlan hon är så snabb i sin utveckling i sitt sökarbete så det är riktigt roligt att se. Hon går från klarhet till klarhet.
Gruppens västgötaspets, Deja, som inte tycker att det är så roligt att bära saker men jättekul att hitta männinskor i skogen börjar så sakta förstå att det inte kommer godis om man inte levererar en sökrulle till sin matte.
Kurre, han har bråttom, mycket mer än hans matte gillar, men han är så duktig i sitt sökarbete, både skick och påvis.
Idag jobbade Igor bra, han tog sin egen rulle, han skötte sig fint tillbaka till stigen och jag är glad.

Jizza nyklippt

Fast ännu är hon inte riktigt klar med sin nya frisyr, benen och tassarna ska putsas och lite jämnas till där det nu är raggigt Men hon trivs!!

Lite trädgård och lite hundträning

Idag har Jizza fått en ny frisyr, fotograferas i morgon, pga av att en ny kniv till klippmaskinen införskaffats. Blad med 6,3 mm skärlängd. Hon blev riktigt söt och hon njuter medan jag klipper till skillnad från den tid då hon trimmades på det sätt som Airedaleterrier ska trimmas. jag skäms inte, jag gör det som är bäst för min hund och vi har det trevligt tillsammans.

Igor har tränat sök, det gick bra med den fasta rullen vid alla slag utom ett, då jag såg hur han försökte ta sin rulle men misslyckades och blev riktigt frustrerad av det. Jag måste bli duktig på att kolla att rullen är tillgänglig vid varje skick jag gör.

Idag har vi planerat lite blommor i krukor vid altanen och tagit fram bord och stolar och avnjutit några riktigt sköna timmar utomhus, vår, sommar, vår, det är juvligt.

Vila och återhämtning

Idag har vi vilat och återhämtat oss från gårdagens utflykter både tävlingsmässigt och promenadmässigt. Det är ganska skönt att få fundera vad som hände och på vilket sätt man kan underlätta för hunden att förstå när allt inte är som vanligt. Den känns bra, tävlingsdebuten, så här dagen efter framför allt för att han tyckte att figuranterna var lika roliga fast det var totala främlingar som han aldrig sett tidigare i sitt liv. Det hade jag inte ens tänkt på!

På tal om promenaden igår eftermiddag. Vi vågade låta Igor springa bredvid husses elrullstol och det gick riktigt hyfsat. Lite drag men han kom upp i ett fint trav, så nu ska det bli mer av den sortens träning. Och jag slipper cykla!!!

Idag har vi istället ägnat oss åt trädgårdsarbete med vassa rosor som har beskurits och gammal jord som rakats ihop. Vi har hjälpts åt Igor och jag, varje spadtag har han varit på så hälften av all jord satt i hans nos eller trillade av så jobbet tog lite längre än beräknat. Sen kom ett stilla regn så jag kunde gå in och sätta mig framför datorn.

Analys appellsök

Det blev ett avbrott. Appellen avbröts efter söket som var dagens första moment. Av två tävlande var vi nr 2. Det första ekipaget fick 5 poäng och vi belönades med 0 poäng så vi åkte hem.
En mycket fin och öppen sökruta möttes vi av. Jag bestämde att vi skulle skicka till vänster först. Igor tittade på mig och sedan sprang han ut en liten vända och började sedan springa framåt i rutan. Jag kallade in honom och gjorde ett nytt skick. Han gick ända ut och längst ute vinklade han höger och sprang framåt i banan tills han hittade figgen i andra hörnet, kommer fint tillbaka med rullen i munnen hela vägen och ett gör ett bra påvis.
Nu börjarde problemen. Jag anande nu att den andra figgen skulle ligga ganska tidigt i banan på den vänstra sidan så jag skickade honom så som jag trodde. Efter lite uppmuntrande tjat sprang han ut med god fart ca 20 meter där börjar han snurra, och bete sig som han hittat en figurant. Han tog god tid på sig därute, sprang mot mig en meter tog en stor pinne och när jag nejade kom han in till mig så fint. Ett nytt skick en meter fram i banan, han går till samma plats, hämtar samma pinne, nytt nej. Vi upprepar proceduren ytterligare en gång, kanske två gånger med samma resultat. Då är tiden i princip ute och Igor har tröttnat och bara står vid min sida och säger jag vet inte vad jag ska göra.
Det var figgen som han var framme hos varje gång, han hade krupit in i hennes jacka för att hitta en rulle. Varför han inte lyckades ta sin egen vet jag inte, men det var väl ganska sött att han tänkte ge mig en pinne istället.
Sen åkte vi hem och får försöka igen.