Trasselspår

I dag åkte jag ut till Berga för att leta lite svamp samt lägga varsitt kort spår till mina två pojkar. Allt går inte som man tänkt sig och oftast beror det på att jag inte någonsin lär mig att jag inte har ett perfekt minne i skogen, på ett ungefär vet jag var jag är och med det klarar jag mig i svampskogen, men att lägga spår till spårovana hundar med den exakten blir sällan vad jag tänkt mig.
Sagt och gjort, planen var att lägga ett spår med start i slutet på ett snitslat spår ( till klubbens tävling) och ett spår en bit i början på samma uppsnitslade spår. Jag började gå baklänges i spåret tills jag tyckte det vardags att vinkla för att komma till ett slut för Harry, bollen la jag i slutet och sedan fortsatte jag så att jag trodde att jag skulle passera spårets ruta för att sedan följa spåret en bit och sedan en boll i slutet igen, detta var nu Igors spår, men redan innan jag gått ur spåret insåg jag att jag aldrig skulle hitta början på spåret så jag fick hoppas på att Harry skulle klara sitt spår och sedan fortsätta i min spårkärna och hitta nästa boll, för det hade ju inte varit så bra med bollar i spåret på tävlingen.
Efter en promenad selade jag på Harry och så gick vi, lugnt och fint med nosen i backen, oh vad han var duktig... det gick bra en lång bit men så kom vinkeln,.....den missade Harry och jag med, (jag hade ju inte märkt upp den) sen irrade vi ett tag, Harry försökte fråga om hjälp men jag kunde inte hjälpa honom, så helt plötsligt tar han spåret, men jag ser att det är bakspår, så jag selar loss och låter honom leta själv, helt plötsligt ser jag hur han börjar snurra, lyfter noser och vädrar och vips har han sitt slut, nu har han också mitt spår och fortsätter och hämtar nästa boll också, kanske mer tekniskt sett som ett uppletande men jag blev glad. Nu ska jag snitsla mina spår noggrant!!!
I kväll blir det lydnad.