Månda , mörkt och december

Så var det december igen. Tänk vad ett år går fort. 40 aussisar ska ställas ut på Stora Stockholm. Jag vet inte vad jag ska tycka om att aussien så snabbt har ökat så i popularitet och att så många uppfödare haft kullar i år. Det brukar inte vara bra för rasens utveckling. j
Jag är i alla fall glad över de två aussiepojkarna som finns här hemma hos oss.


När Ville kom för snart fyra månader sedan var han en skygg liten hund som inte ville träffa människor. Idag springer han med glädje fram till folk, visserligen är han bara svallande glad för oss i familjen, men han har en riktigt bra kontakt med figuranterna i sökskogen också. Jag tror attt de två övriga hundarnas människoglädje har smittat av sig på honom.

I går var det Villes tur i sökskogen. Han är så bra på att gå långt ut, han har driv, han vill, men jag kommer inte längre än till hittaövningar eftersom jag inte kan få honom att apportera. Jag håller på att bli riktigt frustrerad. Han är ju en riktigt skällig hund kanske skulle jag försöka få honom att bli en skallhund men jag vet inte hur jag ska göra då. Ingen i mitt sökgäng har hundar som skäller. Lydnadsbiten jobbar vi så sakteligen med, jag har inte bråttom utan det får ta tid. Vi har nu kommit så långt att jag tar ett första steg i fotgåendet och vi har börjat med små stannakvarövningar.

Igor ska ställas ut på söndag. Han är ganska tunn för tillfället så han kommer säkert inte att gå så bra, men det gör egentligen inte så mycket för jag tycker att han är fin ändå.

Nu har jag tackat ja till att gå SBKs instruktörsutbildning som startar i vår. Det ska bli spännande. Jag ser fram emot de nya kunskaper kursen kommer att ge mig.

I kväll ska vi ha inomhusträning hos Meki igen. Det ska bli roligt.