En vecka till jul och inget badrum!

Damm, damm, damm, det är vad som finns hemma hos oss just nu. Lagret är så tjockt att jag snart får skära luften för att kunna röra mig härhemma. När golvläggarna rör ihop sitt flytgolv, till det som ska bli ett badrum, ligger dammet som en rök inomhus. Det enda jag kan tro att det blir så fint som jag hoppades på när vi startade projektet renovera badrum.
Dyrare än planerat har det också blivit för naturligtvis upptäcktes det fukt under golvet som hantverkarna och försäkringsbolaget har skilda uppfattningar om varifrån det kommer. Jag varnar alla för Moderna försäkringar, billiga, men dyra eftersom de inte betalar ut det som de rätteligen borde betala för.
Ville har särskilt roligt eftersom hantverkarna lägger ifrån sig saker som han tycker är roliga och då bärs de till hans lilla (läs stora) förråd på den mjuka mattan i vardagsrummet. Nyss lät det konstigt och då lämnade jag datorn och han hade hittat viktiga delar till den nya golvbrunnen, men jag tror att den inte han få så många bitmärken så den förhoppningsvis går att använda. Nu har vi en Villegravitation i badrummet också. Igår höll Jizza på att sätta sina fotavtryck för hantverkarna hade glömt att stänga dörren till badrummet när de gick och Jizza var nyfiken på förändringen, men jag hann före!
Det värsta med vattenskador och annat som har hänt sen de började rivningen är att tidsplanen med hela bygget kraftigt har försenats. Vi hade blivit lovade ett badrum till jul men nu blir det ett badrum efter helgerna! Ingen extra dusch har vi heller, jag kan ju smyga iväg till barnen men det kan inte G eftersom han är rörelsehindrad. Men tänk, det finns en vän i nöden som har lovat, och gett oss tillfälle att duscha på deras arbetsplats där vi kan köra in rullstolen på ett bra sätt. Men nog finns det risk för att julen i dethär huset är lite skitigare än vanligt, både mänskligt och materiellt.

Alldeles nyss rymde mina tre hundar, hantverkarna fick en nyckelknippa, med många nycklar på, och den är Jizza jätterädd för, minnen från Tomas Molin träning, så hon öppnade två stängda dörrar, sprang ner på vägen, med de andra två i släptåg, lyckades jaga upp en katt i ett träd och skälla på grannens hundar (hatobjekt) innan jag fick hem dem alla igen. Varför lär jag mig inte att Jizza kan öppna dörrar om hon vill. Nu är jag rosenrasande också!

Vi har påbörjat koppelträning med pojkarna, nu ska det promeneras i koppel varje dag, dels för koppelträningens skull och dels för att Ville har stukat ett framben så han får inte springa lös för tillfället.

Nu skiner i alla fall solen och det är nästan vårvarmt ute. Snart går vi mot ljusare tider.