Vardag i stugan

Nu går dagarna fortare än jag hinner med. Det märks på mörkret på eftermiddagarna som kryper på allt tidigare. Här på landet märks verkligen mörkret, det blir kolsvart, men å andra sidan märks också månsken och stjärnor på ett fantastiskt sätt. Det är underbart att bara gå ut framför huset och titta rakt upp på himlen. ficklampan har fått en framskjuten plats här hemma för utan den står man sig ganska slätt om man vill röra sig ute efter mörkrets inbrott.

Dialysrummet är klart, nästa vecka slipper G resorna till Skövde för dialys, det ska bli skönt tycker vi båda.

Det blev lite förändringar i rumsfördelningen för det gick inte att installera vatten i det rum som vi önskade, så nu har det blivit resa till Ikea i Jönköping för att handla gästsängar och göra det lilla rummet till gästrum och då hamnar den gamla bäddsoffan i gästhuset som extrabädd och umgängesdel.

Rumsrokaden innebar att att Jizza nu blev utan sängar att ligga i på natten. Jag vill ha de nya sängarna fria från hund. Första natten gick hon in i kompostgallret som stod framför dörren. Nu får Jizza klara sig med sofforna och fåtöljerna i vardagsrummet som sovplats.

På gårdagens träning var Igor väldigt het på gröten, nu står det helt klart att det finns inget annat val än att börja om med fotgåendet. Jag måste få honom i position igen. Det är inte lönt at ttävla så länge han går så långt fram som han gör just nu. Vi testade lite igag på promenaden, då gick han som en gud, alldeles rätt placerad. Kan det bero på att jag inte hade någon belöning inom räckhåll. Det tål att funderas på.