Dagar som bara är

Nu har vi dagar som bara är, jag vet inte riktigt vad som händer men plötsligt har en vecka gått utan att jag har gjort allt det jag hade tänkt att jag skulle göra.
Veckan som gick var en konvalescentvecka. Harry gick med tratt och i koppel, hu så tråkigt och jobbigt det var när han väl började må bättre på andra dagen efter operationen. Det kanske hade kunnat var bra om vi hade fått koll på koppelhanteringen under tiden, men icke, här dras det i koppel minst lika myckat som tidigare. Harrys icke önskvärda beteende mot andra hundar har inte heller minskat och jag kan inte se när han är på väg, så jag har så svårt att parera tid, men jag ger mig inte, någongång ska vi klara detta också.
I dag har vi haft förmånen att få träna i ett ridhus, det är bra för det är en annorlunda miljö för både människor och hundar. Tack Karin med Snobben som ordnat detta för oss.
Det blev en bra träning med båda hundarna. Igår gick ett långt fritt följ under kommendering som i stort var bra, visst fanns det ett par tapp i vänstersvängarna men jag är riktigt nöjd med hans följsamhet. Nu hoppas jag att vi kommer igång med hans träning på allvar så att vi kan tävla åtminstone trean nästa vår.
Med Harry traglade vi grundmomenten, position, läggande och ställande med störning. Också han fick godkänt idag, fast han är en riktig virrpotta som måste ha koll på allt och alla.
I morgon blir det inget sök för oss, i helgen hade jag något som kanske vara en svinis light, jag är vaccinerad, och nu är jag i stort sätt återställd men har fortfarande lite värk i kroppen så jag ska ta det lite lugnt.