En kort resa

I söndags åkte jag och min man på en kryssning till Helsingfors, inte för att vi älskar Helsingfors utan för att min mor som är 71 dagar från 98 år skulle hälsas på lite snabbt.
För ett par månader sedan fick hon en liten stroke och bor numer på ett pensionärsboende i min gamla barndomsort Ekenäs, men fram tills nu har hon bott i sin egen lägenhet, klar i huvudet och lika rar som alltid.
Det var en riktigt trevlig resa både för att mamma var så mycket piggare och hade återhämtat sig så bra efter sin stroke så att hon nästan var som vanligt igen och för att G och jag hade det riktigt trevligt på båten tillsammans.
Det är skönt att komma iväg ibland och göra helt andra saker än det som man gör i vardagen, men det kräver trots allt en hel del planering. Tre hundar placeras inte hur som helst.
Vi har lyckan att ha barn som ställer uppför oss och kommer och bor hos hundarna när vi är borta, men jag har också alldeles utomordentliga väninnor som också finns till hands när det behövs. I går kom både Britt och Karin hit och gick en promenad med hundarna som annars hade fått vara ensamma alldeles för länge. Tack båda!! Utan dem hade vi inte kunnat åka.
Resan blev bokad med kort varsel så jag missade instruktörsmötet på klubben men jag antar att det flöt bra utan mig.
När vi kom hem i förmiddags möttes vi av glada hundar, som idag inte har vikt ifrån min sida. de verkar också trötta, det tar på att ha hundvakter och få leva med andra rutiner än de som vanligen sker. I kväll ska jag ta mig ner till klubben för lite skotträning för de båda aussiepojkarna.