Teknikens under

Igår när jag bloggat färdigt tänkte jag överraska med ett inlägg från ett träningspass på film. Men ännu har jag inte lyckats med att få filmen från filmkameran till datorn, men skam den som ger sig.
I vintras köpte jag mig en filmkamera för att jag skulle kunna få hjälp med min träning. Det sägs ju att det ska vara bra att se sig själv i aktion. På klubbens läger använde jag kameran första gången och sen har jag filmat ett par gånger nere på klubben. Jag tänkte också att träningskamraterna skulle bli filmade och att vi sedan vid något lämligt tillfälle träffas och tittat på oss själva. So far so good...
men för att kunna titta på filmerna i större format än i den lilla kameran krävs att handhavaren kan läsa bruksbeskrivningen och flytta filerna från kameran till datorn eller tv. Den lilla kamerans hårddisk kommer att bli full om jag inte lyckas med överförandet. Snart kan jag manualen utantill, det är inte så många sidor, men kameran håller hårt i sina filmsnuttar, det är kanske lika bra det, för det är mest en huvudlös tant och en söt hund som finns på film.
Men om alla håller andan kanske man kan få se en snutt av sin träning på min blogg någon gång.

På fredagsträningen igår bestämde sig Ann för att Igor ska stanna med handtecken och vips så gör han det. Tänk att jag måste ha Ann för att allt ska fungera. Nu ska jag genast sätta mig vid tävlingskalendern och välja ut tävlingar.