En intensiv helg

En lördag i vallningens tecken blev vi bjudna på av Harrys uppfödare. Nästan hela kullen träffades för att få instruktioner om och pröva på vallning. Vi fick valla både får och ankor. Innan vi tog in hundarna till ankorna fick vi själva "torrgå" för att lära oss hur lätt man får ankorna att röra på sig. Så lätt var det inte, en lite stor viftning med en arm och så var alla ankor splittrade. Harry gillade att jaga dem, men han fick bara träffa dem i koppel men han var klart intresserad av dem.
Nu har Harrys intresse för får vaknat, i går var han intensiv, han insåg att han kunde flytta på fåren och han var så fokuserad på dem hela tiden som han var inne i den lilla hagen som vi var i. Två gånger fick vi pröva på och helt klart har han utvecklats från den senaste gången vi var hos Tina och vallade. Kul!
Tänk vad det betyder att ha en bra och engagerad uppfödare. Det är så mycket roligare att hitta på nya saker med sin hund när man får gehör för det man gör. Jag måste säga att Marianne och Gunnar verkligen har ställt upp för oss under den korta tid vi har varit valpköpare hos dem. Utan dem hade jag aldrig prövat på vallning igen efter den misslyckade gången med Igor för två år sedan.
Nu gäller det bara att hitta möjligheter att få valla inom rimligt avstånd hemifrån.

Idag var det mindre roligt, till och med så tråkigt att jag, när jag har skrivit av mig i bloggen glömmer vad som utspelats. Vi var på utställning i Västerås och Igor fick ett tredjepris, inte ens enligt rasstandard , och det vet alla att han verkligen är. jag tänker inte ens återge kritiken för den är inte relevant.
Vad ska jag göra nu, fortsätta ställa ut, hoppas på flera cert eller bara bestämma mig för att utställning är det mest nyckfulla man kan utsättas för. Jag tror att som jag började med, denna dag finns inte i vår värld, men någon utställningsfreak kommer jag nog inte heller att bli.

En vanlig tisdag

Vi började dagen med en promenad i morgonskogen, det är alltid lika rofyllt att gå vändan i maklig takt med hundarna springande runt omkring mig. I dag fick vi ett möte av en kvinna med fyra hundar, Igor sprang fram och då frågade hon om de får hälsa, men det hade han redan gjort. Så gör han numera, han springer fram och kollar, hälsar och sedan kommer han till mig. Det retar mig till vansinne. Harry däremot ställer sig och skäller och tycker att de inte har något att göra i vår skog. Igor förgyllde också rundan med att parfymera sig i något riktigt snuskigt, så han kräver ett bad idag. Det är i och för sig ok eftersom han ska på utställning på söndag, men han hinner springa genom många skitdiken fram till dess.
Jizzas hemska långa klor har fått sig en liten putsning, det gick över föväntan, men jag fick kasta ut Harry under tiden jag klippte för han ville ha nosen i klotången och det blev lite för mycket för Jizza och mig. Pojkarnas klor är lätta att klippa, peppar, peppar.
I eftermiddag har vi varit nere på klubben för ett träningspass. Harry fick bara leka men Igors träning gick riktigt bra, jag orkade vara glad och bjuda på lek och då funkar Igor oxå.
I kväll är det träning på klubben men jag tror att jag inte tar ner Igor förrän skotten är avklarade, vi får försöka ta dem på avstånd ett tag, förra veckan reagerade han ganska mycket.

Lite mera vallning

I går var Igor utsatt för vallning igen. Nu tyckte jag att det gick bättre för mig. Jag var inte lika rädd för att han skulle göra tjuvrusnignar mot fåren och jag kunde ge mig lite chans att titta på vad han gjorde. Men inte var det lätt, det är svårt när man är okunnig, ibland när jag tror att det är fel är det rätt och tvärtom. Två gånger var vi inne i fårhagen och fåren var inte så stressade över att Igor var där inne, så det är tydligen ett gott betyg för honom. Vi ska fortsätta i alla fall.
Den här veckan ska jag träna lite lydnad varje dag har jag bestämt. Hoppas att jag kan hålla löftet till mig själv.
Veckans agenda är för övrigt alldeles för full, som pensionär vill jag bara ha en sak i almanackan per dag, annars blir det för mycket.
I kväll är det sista gånen på valpkursen, det är tråkigt tycker jag, jag har faktiskt sett fram emot måndagskvällarna med valpgänget. Nu måste jag fundera över vad jag ska ha för fortsättning på träningen med Harry.
PS. Nu är alla penseér i krukorna på altanen borta och utspridda i trädgården tillsammans med mina trädgårdshandskar, en söndersmulad kartong och lite ved från vedhögen. Nu får vi ta och göra en ny krattning! DS

Tappat sugen

Nu har jag haft några dåliga dagar. Inget känns roligt och inget går bra, lite vårdepression tror jag det är. Förkylningen som startade i början av april ger sig inte, hostan blir nästan bara värre och värre och jag tycker inte att jag orkar röra mig överhuvudtaget.
I dag har jag inte varit med på söket, jag orkade bara inte, behövde ha en annan sorts dag, en dag som jag kunde slappa eller göra vad jag ville på. Kanske beror det på att söket i onsdags inte var så toppenbra heller. Igor släppte sökrullen så tidigt så att jag ver tveksam om han hade rullen eller inte när han kom in och han ville inte gå ut på nytt i det område som han tyckte att han var klar med. Konflikt!
I torsdags blev jag kommenderad av Anne på klubben och det var katastrof. Igor har börjat gå på tävlingsledarens kommandon och våra traggelmoment i trean går bara sämre. Igor blir så låg när jag blir låg. Anne tog honom , lekte och tränande med glädje och då jobbade han mycket bättre. Varför kan jag inte vara sån?
Idag tog vi ett nytt tag, tillsammans med Karin tränade vi lite lydnad på eftermiddagen, jag bjöd på kamp, lek och mycket beröm och allt gick genast bättre och Igor tyckte att vi hade trevligt tillsammans. Nu måste jag försöka tänka lek, kamp och glädje i min träning.
Lilla Harry, han har fått ett nytt intresse, han ska bli trädgårdsmästare i Bergers trädgård. Pensérna jag planterade igår, har han plockat upp idag och haft kamplek med, inte visste jag att blomrötter var så bra leksaker. I morgon ska jag köpa nya pensér och se om de får fara kvar i sina krukor.
Harry ha också fått lite lydnadsträning, idag var det mest stadga och sitt och ligg kvar.
I morgon ska vi åka och valla med Igor igen.

Söndagssök

I går var det sökdags igen. Jag bestämde mig för att köra ett lägresök med alla figgar utlagda från början och utan att jag visste var de låg. Det gick över förväntan, Igor hittade figuranterna på tre slag, men han sprang ut rakt och vinklade sedan upp mot figuranten.
Lilla Harry han fick springa fyra slag, hämta sökrulle och springa på påvis. Det gjorde han riktigt bra. Nu ska vi börja jobba med lite större djup så att han lär sig att gå ut i rutan.
Annars har det varit mest trädgårdsarbete för oss härhemma. Solen har skinit och det har varit underbart attt vara ute. Riktiga försommardagar som vi har kunnat ta vara på.
Altanen som vi har förstorat blir så bra, nu har vi ett riktigt stort utrymme att vara på. Här kan vi duka upp till kräftskivor och andra aktiviteter för många personer.
Nu vill jag snart få gräs på gräsmattan så att hundarna inte släpar in så mycket jord varje gång de har varit ute.
I går fick vi ett litet kiss inomhus, helt överraskande , här har vi inte haft något valpkiss på flera veckor, så än är valpperioden inte helt över.
Det är synd att jag inte har en ljudblogg för just nu har jag vå aussiepojkar som överröstar varandra med ett gnälligt, högt, pipigt ljud när de leker med varandra. Det är helt vidrigt.

Vallning

Nu har Igor också fått valla. I dag åkte vi till Färingsö där Agnetha och Tella vallar och Igor fick pröva på får i ett ridhus. Lisbeth? som instruerade oss var väldigt duktig och pedagogisk och jag tyckte att hon verkligen satte djurens främsta i fokus. Vi var inne hos fåren i två omgångar, första gången med kopplad hund och Igor skulle då röra sig mot fåren, men så fort det blev drag i kopplet skulle jag be honom stanna och sedan fick han gå igen.
Andra gången vi var inne i ridhuset fick Igor vara lös med hängande koppel och jag skulle försöka få fåren att gå med med mig och Igor bakom fåren. Det gick lite si och så, det är så svårt att få fåren att gå dit man vill, helst springer de in i ett hörn och står med näsorna mot väggen, riktiga fårskallar. Några riktiga rusningar gjorde Igor mot fåren men han var snäll och vände direkt är han fått dem att röra på sig. Han lyckades också vid ett par tillfällen att gå från sida till sida på ett alldeles korrekt sätt så det verkar som han har anlag och förutsättningar att valla och jag ska låta honom försöka.
Harry fick vara publik så idag har han fått se både får, kor och en massa kelpisar, men det har nog tröttat honom lite också.

Halsbandet för trångt!

Nu vill inte Harry var med i fårhagen längre

Tänk vad han växer den lille, benen blir långa och gängliga och han svänger på rumpan som en riktig tjej när han går. Pälsen är blank och svart och kan inte bli finare. I dag var vi tvugna att köpa ett nytt halsband, 35 cm halvstryp duger inte längre, öronen åker nästan med när det ska tas bort. Nu fick det bli ett mera vuxenlikt halsband, likadant som Igors, fast blått.
Idag har det bara blivit skogspronenader, jag har fått en släng av astma och orkar inte röra mig särskilt mycket, men det går över, det är bara att ta fram medicinerna ett tag.
Jag tänker avstå från att åka till mässan, tror jag just nu, jag ska inte ställa ut och det känns som det kvittar vem som vinner.
På söndag ska Igor få valla, vi ska åka med kompis Agnetha till Färingsö där hon vallar med sin kelpi Tella. Det ska bli spännande, hoppas bara att jag har fått lite mera flås i mina lungor till söndagen för annars tror jag att det blir tungt för mig.
Annandag påsk är det sök, då ska jag försöka träna båda pojkarna igen.
Och lydnaden..... jag lovar att det ska bli lite av den också i helgen.

Pollen

Nu har pollensäsongen slagit till, jag hostar, ögon kliar och näsan rinner och det dessutom direkt efter en förkylning. Jag har börjat med Loradartinet, min lilla tablett som ska hjälpa mot ögonklådan och snuvan, mot lungorna hjälper Pulmicortet. Det värsta med medicinerna är jag blir så trött, idag har jag sovit två timmar i fåtöljen i vardagsrummet så i natt blir det kanske inte så bra sömn.
Lite träning har det dock blivit idag. Efter en morgonstädning här hemma åkte vi till Brevik och tränade med Karin.
Jag hoppas att det är så att intensiv träning ger resultat, för det behöver vi nu, uppmuntran, uppmuntran, uppmuntran, ändå kan jag väl gissa att det går lite framåt med tråkmomenten inkallning med ställande och läggande och fjärrdirigeringen.
Harrrys träning blev en liten stund med fotposition och stannakvarövningar.
I förmiddags när jag hade torkat golven och skulle gå i duschen kom lilla Harry och höll mig sällskap, det var bara det att innan han kom in i duschen hade han haft en liten grävstund i rabatten. Gissa hur badrumsgolvet och det nytorkade golvet i hallen och vardagsrummet såg ut. Jag lovar att man kunde räkna trampdynor hela vägen där han gått fram coh fötterna var minst dubbelt så stora som annars. Det enda som var bra var att jag inte hade hunnit sätta ut mattorna igen som jag hade planerat.
Inte blev det skotträning på klubben i kväll heller, eftersom jag försov mig. Det får bli nästa vecka.
I kväll är det mulet och kallt igen.

Lydnadsträning och i kväll valpkurs

I dag har vi varit på klubben i solen och tränat lite Karin och jag med hundar. Nu har vi sagt att vi måste träna alla dagar och jag inser att jag inte har så mycket val för jag har anmält Igor till ett lägresök och om vi ska avstå skotten måste vi ha en riktigt bra lydnad. Idag gick krypet ett jättekliv framåt. Med den här farten kommer han att klara krypet när det är dags. Apporteringen finns tyvärr lite tugg precis när han ska sätta sig, annars är jag ganska nöjd. Det som fanns idag var att han gick på Karins, tävlingsledarens komando, det var nytt, det brukar han inte göra.

Lilla Harry fick lite positionsträning, lite apportering, lite läggande och lite sitt kvar, däremellan fick han umgås på altanen och vissa sin sociala sida och det gör han lilla gullegossen.

Det är så roligt med honom för ingen kan ana vad han är för hund, mest är han en flatblandning men det kan också vara grönis, men aussie det förstår ingen att han är.

Flera bilder från vallningen

Vilken dag!

När vi kom till Tina för vallningen idag visade det sig att det var fyra av valparna i kullen som var där och en mängd andra aussisar som jag inte kände. Vår uppfödare Marianne var där och hade med sig sin lilla Mercy. Jag fick träffa Camilla med sina hundar och Florens med sina. Fyra valpar lekte och reisade runt, det kanske ínte var så bra, för alla skulle ju sedan in i fårhagen och hälsa på fåren.

Förutom att det var så många aussisar var det en av de allra första vår/sommardagarna. Solen sken frå en klarblå himmel och temperaturen i solen steg säkert till dryga 20 grader. Underbart!

I fårhagen visade valparna sina färdigheter i arbete med djuren. Harry han tyckte mest att det var jobbigt och när han kom i närheten av utgången valde han att fråga om det var klart nu. Lite likadan var Joice, hon var inte heller så intresserad, medan Mercy och Milton var helt fokuserade på fåren. Nu ska vi inte ge upp, det kommer, säger Marianne.

Jag fick också inse att det är svårt att få får att röra sig om de inte vill. Som i alla hundsporter handlar vallning till stor del om förarens förmåga och det har jag ingen. Tänk att allt ska vara så svårt och varför började jag så sent i livet med min hundträning. Allt hade varit lättare om jag börjat när jag var ung och receptiv. Nu får jag kämpa för allt vad jag är värd, men roligt är det!

Vi hade med oss både filsmkamera coh kamera och en hel del kort togs under den härliga eftermiddagen.

Träningskväll

Om några minuter ska jag åka till Farsta ridhus och träna hund. Om någon hade sagt till mig för ett år sedag att jag skulle träna hund en fredagskväll hade jag skrattat och sagt - är ni inte kloka- . men nu så gör jag det alldeles frivilligt. Det är tur att kvällens underhållning på tv går att banda, så att vi kan vårt fredagsmys när jag kommer hem.
Harry har lagt i en ny växel, nu är det fart som gäller, blandat med uppfodrande skall när han vill något och vi andra i flocken inte vill samma sak som han. Öronen viftar åt alla håll och benen är höga och gängliga. Valpar som är fyra månader är inte de vackraste i världen, men charmiga så det räcker till.
När snön och isen har smält i trädgården har Harry hittat nya saker att undersöka, rabatter, där finns det roliga rötter att dra upp, dammen, där kan man bada och jag lovar att fjolårsgammalt vatten inte luktar så gott och små blöta, jordiga tassar blir jättelika när de sätter sina märken på parketten i vardagsrummet.
Nästa vecka ska vi sätta in de mattor som vi tog ut när Harry kom hem, nu tror jag att kisstiden är över.
Nu ska vi åka.